Då rensar vi ryggsäcken......
.......på allt som är onödigt att bära med sig o tar nytt sikte mot horisonten.
Besökte cytostakiamottagningen under em. Fick tydligt förklarat för mig av överdoktorn hur det som hände kunde hända...... Det var min cytostakiabehandling som orsakade mitt kärlkrampsliknande symptom och ja, det kan hända igen...... Dessvärre hade jag lyckats pricka in de fysiska förutsättningar som behövdes för aktuell biverkning o reaktion. Var för sig hade det inte hänt men i kombination hände det. Har aldrig tur i spel o lotteri...men detta vann jag!
Som bonus fick jag ju kolla upp hjärta m kranskärlsröntgen o ultraljud.......kan ju vara bra.
Ett notarium är att jag enligt uppgift fått en dos som "kunde fälla en elefant" baserat på vikt o längd.....vet fortfarande inte hur jag ska tolka detta..... :)
Jag är inte bitter o tänker inte på något vis ge upp men dessvärre har jag drabbats av likgiltighet inför varje ny sak som inträffar. Jag lägger det bara i ryggsäcken o går på, mot målet oavbrutet, i den takt jag enligt dagsformen orkar. Därför måste jag ta tag i rensningen manuellt...... Finns ju trots allt en del som hänt som gått bra o som jag kan rensa bort! Den mentala ryggsäcken är den tyngsta ryggsäcken!
Har en tid medvetet undvikit aktiviteter som jag kanske skulle orka fysiskt men där jag känner en psykisk utmattning. Kan vara jobbaktiviteter eller uppgifter, sociala åtaganden o uppgifter mm.
Undviker ibland även samtal, motsägelsefullt då jag ibland efterlyst reaktioner, jag orkar helt enkelt inte dra samma sak om o om igen, blir lätt att man ältar o det vill jag inte! Vill inte bli betraktad som en sjuk surgubbe, jag förbehåller mig dock rätten att själv avgöra vad o vem o hur o när jag orkar umgås. Söker fortfarande vare sig sympati eller empati men vill mötas av respekt o förståelse av vad som händer med mig.
På måndag, 25/8, börjar jag ett nytt varv m behandling. Nya preparat i lägre doser men i tätare följd. Nu blir det 14 dagars cykler. Måndag dropp o tisdag injektioner på sjukhuset. Inga tabletter. Detta under 6 månader, i den mån det nu fungerar. Biverkningar? Ja sannolikt, vilka det blir får vi se nästa vecka.....
Har fått beviljat "förebyggande behandlingssjukpenning" från förs.kassan vilket innebär att jag utan karensdagar kan få sjukpenning under mina behandlingsdagar samt de dagar jag ev. mår dåligt. Låter bra! Nu ska vi bara få det att fungera praktiskt oxå.......?
Min börda blev inte lättare att bära då jag i dagarna varit i kontakt m en kollega som har o har haft det svårare än jag. Vi träffades i onsdags, strax innan jag blev frigiven från sjukhuset. Vederbörande skulle göra en "sista" datortomografi efter månader av cellgifter o flera operationer. Vi var båda glada, jag för att jag kunde se ett nära slut på min sjukhusvistelse o vederbörande för att man såg slutet på behandling samt op. Dessvärre hittade man nya, oidintifierade fläckar på röntgen.......... F-n! Ville bara vråla N E J!!! Det är så attans orättvist! Linköping härnäst. Håller alla tummar o fingrar o tår o skickar 749 811 styrkekramar genom luften!
Är så fel att först operera bort cancerhelvetet, inte bara en utan flera ggr, genomgå en 6-8 mån lång, skittuff behandling m cellgifter, för att sedan stå där med nya, okända, fläckar! F E L!!
Jag känner mig ju inte säkrare i min behandling för detta, snarare tvärtom.....
Jag ger mig naturligtvis inte, ligger inte för mig. Jag skulle dock ljuga om jag påstod att jag är opåverkad över vad som händer. Naturligtvis påverkas jag. Framförallt mentalt. Försöker hålla igång m promenader men till o med det tar emot stundvis. Måste mobilisera kraft.
Lider lite m min familj, klart att de påverkas av min status. Annelie får ta en mycket större bit av det dagliga men hon behöver naturligtvis stöttning! Glöm inte henne o barnen/ungdomarna i alla hejarramsor som jag vet att vi får därute! Vi har förbenat svårt att be om hjälp.....trots att vi kanske behöver det!
Nu tar vi höjd för höstens behandling, måtte det gå bra utan sidospår o fler sjukhusbesök än som är nödvändigt!
Kommer att vara en del på jobbet men kanske inte kommer att ha eller ta den rollen som jag i normalfallet har. Kommer att bli tufft att behöva bli sjuk o må dåligt för att jag ska kunna bli helt fri från cancern!
Vågar inte ange någon periodsiffra längre.....jag tror dock att jag har ett starkare lag! Det här tar vi med lite hjälp av varandra!
Framåt!
M
