misj.webblogg.se

Äntligen hemma! Sjuktransport hem från Linköping i går kväll, hemma vid 20-tiden. Huset fullt med välkomnande släkt, tack det betydde mycket för Viktor och mig o Annelie!
Ballonger o presenter o så hade Maja o mormor Gunilla lagat tacos som vi alla åt med god aptit, tack, smakade utmärkt m riktig mat! Fam. Sandberg hade ordnat en säng t Viktor som nu får sova i vardagsrummet en tid, tack! De hade även med sig en lasagne som vi kan äta i närtid, tack!

Jättehärligt att äntligen få träffa Lisa o Maja o våra barnbarn Alexander o William! 

Så fort vi kom hem fick vi ge Viktor hans spruta m blodförtunnande medel, vi lägger om tiden från 17 till 20.

Vi kunde inte i vår vildaste fantasi tro eller ens drömma att Vi en vecka efter operationen skulle få komma hem med Viktor i ett så pass bra skick som han trots allt är! Normalt får man vara kvar på sjukhuset i 10 dagar men förr var det vanligare m 14 dagar efter liknande OP. Det är som tidigare sagts en omfattande ryggOP som han gått igenom!
Nu återstår den långa vägen att få Viktor att komma tillbaka till ett vanligt liv. Vi räknar med hemvård i ca 4 v.

Att ta sig till toaletten, resa sig från sängen, gå 5 m o sedan sätta sig o resa sig är en stor kraftansträngning o utmaning i vardagslivet. Saker som alltid fungerat måste vi börja från noll igen. Promenader runt nedervåningen, kanske ut på verandan o framöver runt huset är oxå en stor utmaning.

På söndag ska Viktors systerson, William, döpas. Klart att Viktor ska vara med men då ska han kunna gå ut till bilen, placeras i framsätet, sitta i kyrkan, åka bil igen o sedan vara med på kalaset......ytterligare en utmaning som måste lösas. En angenäm utmaning!

Nästa vecka kommer jag att jobba o Annelie vårda Viktor, då krävs det att Viktor kommit så långt i träningen så att det räcker med assistans av en person! Jag kommer att jobba i Nybro så att jag vid behov kan åka hem o hjälpa till. Vi får se hur vi planerar vården av Viktor sedan, vi får dela på ansvaret, i bästa fall kanske han får vara med i skolan sista veckan innan jullovet, vi hade räknat med att han inte skulle vara tillbaka förrän efter jullovet!

Nu kämpar Vi på o hoppas att inga komplikationer uppstår under hemvårdstiden!

I morgon, 131115, fyller vår kämpe 16 år! Nu måste vi hitta present t honom.

Massa praktiska saker måste göras, kontakt m förs.kassan, förs.bolag, mm. mm. 

Men, vad som positivt är.....Vi är hemma!

Aktuell blogg har skrivits av ett flertal skäl, bearbeta våra egna erfarenheter o känslor inför det okända o traumatiska, informera anhöriga o vänner kollektivt för att inte behöva lägga massa m tid på enskilda samtal o sms samt sist men inte minst dokumentera för framtiden vad vi har gått igenom under den här tiden. Bloggen kommer att uppdateras men inte lika ofta som föregående vecka o kanske handla om andra livsviktiga saker som skidåkning, Bruce Springsteen o grillning.........? Vem vet, den som överlever får se!

See you!