Äntligen fredag....?

I det vanliga livet så är det fredag med mys o allt vad det innebär, god mat o dryck. Det blir ingen fredaxbiff idag o inte tacos heller! Här sitter jag jämte en tämligen nyopererad Viktor. Efter en natt med aktivitet så sover Annelie på sängen jämte, jag trodde att Viktor sov men nu hördes ljudet av när morfinpumpen gick igång, Vicke har tagit kontroll över den.
 
Lekterapidamen kom in o frågade om vi ville ha fler filmer till helgen eftersom de snart stänger, omtänksamt, vilket är ledordet här på Universitetssjukhuset i Linköping. Ett annat ledord är tyvärr "dubbla budskap" vilket kan vara svårt att förstå när det ena svaret förändras till det andra o i vissa fall en helt annan betydelse.
 
Igårkväll försökte Viktor att äta lite eftersom han ville bli av med sin matsond som sitter i näsan ner i matstrupen. Han försökte äta yoghurt o dricka lite men dessvärre mådde han illa o det kom upp igen. Jag lämnade salen vid halvtiotiden, trött efter två vaknätter med allt för lite sömn. Skönt att byta miljö en natt till det fantastiskt fina Ronald McDonaldhuset men svårt att lämna Viktor o Annelie. Jag slocknade strax efter 22 o vaknade av väckarklockan 6.30. vilket jag inte gjort på länge! 
 
På salen har det varit aktivitet med medicinering o mer illamående samt "sidbyte" av Viktor eftersom han inte kan byta sida själv. Svårt för den anhörige på rummet att få sömn i denna miljö.
 
Idag kom jag hit vid halvåttatiden o styrde m frukost till mig o Annelie. Vicke fick in frukosten på salen idag men han lyckades bara få ner någon smula bröd, en liten bit ost o lite paprika. Dessbättre så dricker han bra nu!
Annelie har möjlighet att gå bort o vila på Ronald men hon ligger hellre här där vi är.
 
Nu kommer snart arbetsterapeut o sjukgymnast in på salen för att få upp Viktor på sängkanten o stående en stund. Det är jobbigt att följa för vi ser hur ont han har men det måste göras!
 
Nu kom sjuksyrran Jonas in så nu bryter jag.............. to be continued............
Mikael Sjöström

Sjukgymnasten o barnsköterskan i samverkan med oss fick upp Viktor på sängkanten trots svåra smärtor. Han lyckades även ställa sig upp med hjälp av en gåstol o tog sina första steg i knappt en halvmeter trots att det gör jätteont! Nu är det åter viloläge en stund.

Liselott

Vad jobbigt att se att Viktor har ont men vad han kämpar på med att försöka komma i gång och de personer som jobbar inom rehab brukar vara ganska drivande bra på ett vis men ibland kan det nog vara jobbigt kan jag tycka.. Hoppas han snart slipper sonden så han kan börja äta, klart morfinet gör ju att man mår illa så det är ju en svår kombo. Jag förstår att ni lever i en bubbla man vet knappt vilken dag det är, vi var ju inlagda i 3 veckor när Robin fick diabetes och var knappt utanför sjukhusets väggar kom ju hem till jul precis men man finner sig lustigt nog i allt o sen kan man se tillbaka på den tiden som en lärorik tid på gott o ont.Hoppas ni är nöjda med personalen ,viktigt. Har dom röntgat Viktor eller vad säger dom verkar allt gå enl planer? Är det bara en bit som är stelopererad och en del som kommer att bli ganska rörlig eller? hoppas nu inga infektioner eller annat tillstöter och att det blir små framsteg varje dag,vi tänker på er. Det får väl bli nåt gott från pressbyrån istället för fredags ko för er del ikväll. Ta vara på varandra och hälsa Viktor.

Svar: Han slapp sonden nu! Blandad kvalitet på personalen oftast omtänksamma men det är mkt vanligt att de kommer med dubbla budskap i enskilda frågor. Ja det är en liten bit som är stelopererad men en stor del av ryggraden öppnades upp för att kunna fästa stagen. Allt verkar ha gått enligt plan men de hade fått ta ordentliga tag, det var inte så mjukt. Viktor hade inte riktigt förstått hur det skulle bli efter OP, han trodde att det skulle vara lättare. Trevlig helg! /M
Mikael Sjöström