Agraffborttagning.
Tid bokat på Astrakanen kl. 11.15. för att ta bort agrafferna, dvs. stiften som hållt ihop Viktors sårkanter. Tiden bokad för att han skulle slippa sitta o vänta så länge i väntrummet.
Jag lämnade mitt möte kl. 10.30. för att hinna hem i tid o montera in Vicke i personbilen. Då jag kom hem var redan Vicke påklädd o vattenkammad......
Ut genom hallen, ner för de fem trappstegen o ut i bilen.....här började den stora utmaningen..trodde jag!
Med ett fast grepp om kulanstolen placerade han med ypperlig precision ändalykten på därför avsedd plats höger fram! Eftersom han blivit längre så fick han samtidigt parera o ducka m huvudet så att detta icke slog i dörröppningen. Därefter en markant höftvridning o fötterna o benen följde med in i kupén. Fullständigt lysande landning! Trodde jag verkligen inte....det heller! Ja jösses vad han är rörlig!
Körde ner t Astrakanen med worst case scenario i huvudet att p-platsen en fredagsförmiddag skulle vara överfull, vilket den icke var! Efter parkering 7 m från ingången tog han sig lika smidigt ut som in!
Vårt problem då var att VI var ute i alldeles för god tid......... Nu fick vi ju vänta i 20 min iallafall!
Väntan gick dock bra även om han svettades en smula..........
Syster Therese välkomnade oss in i ett behandlingsrum o vi iakttog ett intressant ansiktsuttryck då hon konstaterade att hon skulle ta bort några agraffer o vi upplyste henne om att det var ett 60-tal!
Remissen från Syster Martin lästes in o sedan blev det verkstad. Som redskap användes en mindre saxliknande tång som man nyper ut stiften med. Vi var oroliga att det skulle blöda eftersom han just nu står på Varan men det blödde icke ett smack. Annelie hade förberett med en påse Ahlgrens bilar som distraktion o morot o de mumsades in med en frenetisk energi. Vad vi förstod på Vicke gjorde det inte särskilt ont, det tyckte vi var jättebra!
Vi hade fått rådet från Linköping att sårkanten ska tejpas m kirurgtejp nu o sedan framöver en tid för att få snyggt ihopläta sårkanter som ger ett mindre synligt ärr. Vi fick med oss en rulle sådan tejp från Linköping o tur var det för sådan tejp fanns icke på Astrakanen! Syrran skulle tejpa m sårkantstejp......hur många remsor hade inte det blivit....? Tja sådär 50-60 bitar där en förpackning om fyra kostar 30 spänn på Apoteket. Tack Barn- o Ungdomskirurgen! Lovar att inte berätta det för någon...eller så många iallafall!
På hemvägen gick i- o urlastning lika lätt. Uttrycket är numera slitet men Viktor är verkligen en hjälte!
Jag kompade ut under em för att vara hemma hos Vicke så att Annelie kunde få komma ut o få luft o göra några ärenden. Morfar Ola messade Viktor o undrade om vi skulle dricka eftermiddagskaffe o självklart ville vi det!
Morfar kom som i fornstora dagar med vetebröd o en kartong m "tåtta", tårta lagom till kaffet var färdigt! Trevligt initiativ!
Nu vilar Vicke lite o Annelie ska förbereda sig för att gå på Annies kalas. Vicke o Maja blir hemma o jag i sällskap med dem. Ska brassa några hamburgers på Nexgrillen om någon timma!
Stor elefant, ihoptejpad sårkant!
Nedan ser vi resultatet efter agraffborttagning o tejpning m kirurgtejp.
